Wolfgang Sonntag: från Dresden till Sverige
IAL grundades av Wolfgang Sonntag, som var både lärare och musiker. Han föddes 1911 i Dresden, Tyskland. Under 1930-talet tvingades han lämna sitt hemland på grund av sin judiska bakgrund och sin politiska hållning mot nazismen.
Först reste han till England där han kom i kontakt med den engelska grenen av Service Civil International. Genom volontärarbete där fick han uppleva en stark känsla av gemenskap, öppenhet och livsglädje, något som gav honom inspiration och styrka.
Senare flyttade Wolfgang till Norge, där han arbetade som lärare och organiserade ett frivilligt arbetslag. Gruppen var redo att resa till Finland våren 1940 för att delta i återuppbyggnadsarbetet efter vinterkriget. Planerna stoppades dock när Tyskland ockuperade Norge samma år. Wolfgang flydde då till Sverige där han fortsatte sin kamp för fred och frivilligt arbete.
Sverige och de första stegen mot IAL
När Wolfgang anlände till Sverige fann han att det redan fanns en gren av Service Civil International, men den låg i dvala. Han mötte motstånd och upplevde att den svenska ungdomen inte förstod den djupa värderingskris som världen befann sig i under krigsåren.
Han tyckte att det var svårt att få svenska ungdomsorganisationer att engagera sig i frågor som handlade om att bygga fred utanför landets gränser. Wolfgang upplevde Sverige som “landet utan frivilliga”.
I mötet med den ideella ungdomsrörelsen Frisksportarna fann han dock den entusiasm och idealism han hade sökt. Ur deras verksamhet föddes Internationella Arbetslag (IAL). År 1942 anordnade Frisksportförbundet en studieledarkurs i Norrhyttan i södra Dalarna. Wolfgang deltog och föreslog en sex månaders utbildning där unga människor skulle tränas till fredspionjärer.
Den första skolan startade i november samma år i en övergiven bergsmannagård, där deltagarna studerade språk, psykologi och samarittjänst på förmiddagarna, samtidigt som de arbetade åt skogsbolag för att försörja verksamheten.
Pionjärskolan, konferenserna och de första kurserna
Trots många motgångar började Wolfgangs pionjärskola i Norrhyttan växa, även om konflikter inom gruppen gjorde arbetet svårt. Till jul 1942 hade endast fyra av de nitton ursprungliga deltagarna stannat kvar.
Samtidigt organiserade Wolfgang en konferens tillsammans med kväkarna i Stockholm. Den 7 januari 1943 hölls en stor samling i Viggbyholm, med över hundra deltagare. Detta blev den första verkliga impulsen till svenska åtgärder för att planera hjälpinsatser efter kriget. Senare samma år samlade Wolfgang tretton personer till ett nytt möte på Lidingö. Bland deltagarna fanns den kända kväkaren Emilia Fogelklou Norlind, som inspirerade gruppen genom att berätta om amerikanska volontärläger.
Hösten 1943 startades de första två riktiga kurserna i närheten av Nissafors i Småland. Där utgick man från en programförklaring om fredsarbete och deltog samtidigt i praktiskt arbete vid danska flyktingläger. Detta markerade början på IAL:s verksamhet som en rörelse där studier, fysisk träning och praktiskt arbete förenades.
Efterkrigsåren och internationella insatser
När andra världskriget tog slut var organisationen redo att agera. Redan under krigets slutskede hade Internationella Arbetslag genomfört ett tjugotal kurser som hjälpte flyktingar, koncentrationslägeröverlevare och människor på landsbygden genom arbete i jordbruk och skog.
Ambitionen var att svenska ungdomar skulle visa vägen för en ny fredsrörelse, där små grupper av volontärer kunde bidra till återuppbyggnad i de krigshärjade delarna av Europa. Samtidigt ville man fostra ett fredligt sinnelag som skulle göra framtida krig omöjliga.
Myndigheterna i Europa var dock skeptiska till att ta emot hjälp från en liten okänd organisation, och IAL fick istället organisera arbetslag i Sverige. Ett centrum öppnades 1946 i Ulvsunda, i det så kallade “Kråkslottet”, där hemhjälpsinsatser gjordes för barnrika familjer.
Strax därefter kunde IAL sända volontärer till Finnmark i Nordnorge, som tyskarna hade bränt ner vid sin reträtt. Kort därpå skickades även grupper till Polen i samarbete med Inomeuropeisk Mission och senare till Tyskland. Ambitionen att förena praktisk hjälpverksamhet med idéburet fredsarbete fortsatte, men konflikter både inom organisationen och med myndigheter gjorde utvecklingen svår.
År 1950 avslutades IAL:s mest ambitiösa projekt i Tyskland, och rörelsen utvecklades till ett kontor för att organisera volontärläger. Under 1960-talet blev IAL officiellt en gren av Service Civil International.
Wolfgang Sonntag: livsgärning och eftermäle
Wolfgang Sonntag fortsatte att vara visionär hela sitt liv. Han engagerade sig i biståndsarbete i flera afrikanska länder, i Sydamerika och i USA. Han skrev böcker, översatte verk av bland annat Ivar Lo-Johansson och Emilia Fogelklou, och tonsatte dikter av Karin Boye.
Han arbetade också som lärare i musik och språk i Stockholmsområdet och var särskilt intresserad av musikutbildning för förskolebarn. År 1962 tog han initiativ till Nordens första Fredskårkurs i Glabo, Småland, vilken blev modell för Norges första kurs året därpå.
Under sina sista år ägnade Wolfgang sig åt att sammanfatta den filosofiska och socialpolitiska grunden för sitt fredsarbete. Hans liv fick ett tragiskt slut då han insjuknade svårt och avled 1970, endast 59 år gammal.
Han efterlämnade två opublicerade manuskript och ett omfattande livsverk. Hela hans gärning präglades av erfarenheten av hur Tyskland hade krossats av nazism och militarism, och hans liv blev ett uttryck för en obruten tro på fred, solidaritet och mänsklig gemenskap.